Niervaert Breda

Runt år 1300, i den numera försvunna byn Niervaert (nära dagens Klundert), fann en bonde vid namn Jan Bautoen en hostia i marken när han skar torv. När han försökte plocka upp den började den blöda på fem ställen vid beröring. Han tog hostian till prästen, där miraklet också bekräftades. Nyheten spreds snabbt, och varje gång hostian undersöktes upprepades miraklet. Snart drog Niervaert till sig många pilgrimer som kom långväga ifrån för bön och helande.

År 1449 fördes hostian till Breda, där Johan IV av Nassau gav den en plats i Vårfrukyrkan.

I kyrkan fick hostian ett eget kapell: Niervaertkapellet. Valvet, med sina fem slutstenar, hänvisar till de fem blödande såren — en direkt hänvisning till Kristi sår.

År 1463 grundades Brödraskapet för Niervaerts Heliga Sakrament, som bland annat organiserade processionerna. Trots perioder av nedgång lever denna tradition vidare än idag.

Niervaertprocessionen är knuten till Corpus Christi, eftersom den kretsar kring vördnaden för den Heliga Hostian. På denna dag står det Heliga Sakramentet i centrum — inte bara i mässan, utan också i tillbedjan och procession. Hostian visas, bärs och vördas — synliggjord för de troende.

Idag äger processionen rum på Begijnhof, där hymner som Pange Lingua och Tantum Ergo sjungs.
De Blå Systrarna skapar blomsterdekorationer som hänvisar till sakramentets mysterium.