Sankta Katarina av berget Sinai,
Sankta Katarina av berget Sinai.
Dynastisk orden av Lusignan-familjen,
titulära kungar över kungadömena Jerusalem, Cypern och Armenien.
Sankta Katarina-orden av berget Sinai, en dynastisk orden inom Lusignan-familjen, har funnits sedan 1100-talet.
Ordens ursprungliga uppgift var att ta hand om resenärer som skulle till berget Sinai, där kistan med askan efter Sankta Katarina av Alexandria (den stora martyren Sankta Katarina) låg.
Troende reste till denna grav, från när och fjärran, och för att skydda pilgrimerna samlades en grupp riddare.

De lovade att följa pilgrimerna till Sankta Katarina kvarlevor och att lyda sin ledare – ordens ledare från Lusignans kungafamilj – villkorslöst.
Endast de som hade besökt Sankta Katarinas grav blev invalda i orden.
Efter sin initiering kallades de riddare av Sankta Katarina. De levde och agerade enligt Sankt Basilios regler, som fastställde riktlinjer för klosterlivet med fokus på gemenskapsliv, liturgisk bön och manuellt arbete.
Kung Levon VI av Armenien (1342–1393) tog över ledarskapet för orden, varefter den övergick till den cypriotiska sidogrenen av kungahuset Lusignan och därefter till deras ättlingar.

Orden har återupplivats flera gånger av ättlingarna till Lusignans kungahus. En av dem var kejsar Nikolaj I, och orden har sedan dess gått i arv till ättlingar.
Under 1900-talet tilldelades orden medlemmar av Armeniska demokratiska republiken (Första republiken Armenien) samt många andra politiska, adliga och militära ledare.
Ordens syfte idag, under 2000-talet, är välgörenhetsinriktat, främst med syfte att stödja restaureringen av gamla kristna kyrkor och tempel i Afrika och Mellanöstern.