Godfrey av Bouillon
Godfrey av Bouillon
Godefroy de Bouillon – Godefridus Bullionensis
Godfrey av Bouillon (ca 1060–1100) var en adelsman från Nedre Lothringen och en av de viktigaste ledarna under det första korståget. Han tillhörde högadeln i det tysk-romerska riket och var hertig av Nedre Lothringen, en titel han erhöll som län från kejsar Henrik IV.
År 1096 reste Godfrey till det Heliga landet. För att göra denna resa möjlig sålde han sitt ärftliga grevskap Bouillon — inte sitt län, utan sin personliga kärnegendom. Genom att göra det bröt han medvetet sig tillbaka. Det som följde var inte en politisk karriär, utan en väg av tjänst och tömning.
Efter erövringen av Jerusalem år 1099 utsågs Godfrey enhälligt till stadens härskare. Han avböjde dock kungens titel. Istället accepterade han namnet
Advocatus Sancti Sepulchri — Beskyddare av den Heliga Graven.
Enligt traditionen uttalade han orden:
”Jag kommer inte bära en krona av guld på platsen där min Frälsare bar en krona av törnen.”
Godfrey styrde Jerusalem inte som furste, utan som tjänare. Hans auktoritet grundade sig inte på titel eller prakt, utan på erkännande. Han dog år 1100, bara ett år efter stadens erövring.
Även om han inte var tempelriddare formade hans inställning—fattigdom, lydnad och skydd av det heliga—det andliga klimat där Tempelorden senare skulle uppstå.